Individanpassad undervisning – har vi verkligen det?

Varje vecka får vi in samtal och mejl från föräldrar där de berättar att deras barn har ”problem” i skolan. Inte sällan handlar detta om att barnen inte ges rätt förutsättningar för att klara av skolan och nå kunskapsmålen. Lika många telefonsamtal och mejl får vi in när det gäller barn med särbegåvning och som också har ”problem” i skolan. Barn med särbegåvning behöver mötas upp på rätt nivå och ges den utmaning som barnet har behov av för att finna det stimulerande att gå till skolan. Det sägs att det är vanligt att barn med särbegåvning blir deprimerade och att detta utlöses av att de blir utmattande av uttråkning i skolan. Dessa barn upplever att de sitter av tiden i skolan och att de nöts ner av understimulans. Ett värsta scenario är att det går så långt att barnet vägrar gå till skola och blir så kallat hemmasittare.

Av 3 kap. 3 § skollagen framgår i sista meningen att de elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

Trots skollagens bestämmelser är det många skolor som ändå inte kan möta upp dessa elever och vi på JARLA Juristbyrå vill naturligtvis öka kunskaperna kring våra barns olika behov. Det är av yttersta vikt att skolorna kan möta upp alla barn och elever och inte bara vissa!

En kartläggning ger många svar

Ju mer erfarenhet och kunskap skolan och lärarna har om vad som kan känneteckna särskilt begåvade elever, desto mindre är risken att dessa inte uppmärksammas. Ökad kunskap gör också att de allra flesta av dessa elever kan få sina behov tillgodosedda inom en ordinarie men differentierad undervisning (Borland, 2005).

Om det är svårt att förstå vad som är vad i elevens lärande och beteenden kan en kartläggning av elevens kunskapsnivåer och arbetssätt ge många svar. En sammanställning av elevens styrkor och svagheter, kunskaper, färdigheter och lärande, samt drivkrafter och önskemål, kan ge skolpersonal och föräldrar större förståelse för hur eleven fungerar och vilket stöd skolan kan behöva ge eleven. Den är också ofta värdefull för eleven själv.

En kartläggning bör inte bara belysa förhållanden på individnivå utan även omfatta vilka pedagogiska metoder som används och beakta hur skolan i stort organiserar sin verksamhet och fördelar resurserna. Ibland kan kartläggningen behöva kompletteras med en psykologisk utredning inom elevhälsan.

När vi på JARLA Juristbyrå får in ett ärende som berör just barn med särbegåvning så har föräldrarna många gånger önskat att barnet får hoppa över en eller två årskurser men där rektorn av olika anledningar inte har tillgodosett önskemålet. Inte sällan önskar föräldrarna vår hjälp i detta sammanhang och detta är inte alltid så lätt eftersom ett beslut om att en elev ska flyttas upp en årskurs beslutas av rektorn.

Bestämmelserna om uppflyttning av elever i grundskolan återfinns i 4 kap. skolförordningen (2011:185). Av 4 § framgår att varje elev i slutet av läsåret ska flyttas till närmas högre årskurs. Undantag från denna bestämmelse återfinns i 7 § som anger följande. Rektorn får besluta att en elev ska flyttas till en högre årskurs än den som eleven redan tillhör eller normalt ska tillhöra, om eleven har goda förutsättningar att delta i utbildningen i den högre årskursen och elevens vårdnadshavare medger det.

Det innebär att det är rektorn själv som har att fatta beslutet och kan därför neka ett önskemål eller en begäran om uppflyttning. Inte heller kan beslutet överklagas enligt 15 kap. 1 § skolförordningen.

Skolinspektionen har uttalat att beslut om att inte låta en elev flyttas upp en årskurs är ett beslut där rektorn, efter en individuell bedömning med hänsyn till elevens utveckling och personliga förhållanden i övrigt, beslutar om vad som är lämpligast för eleven. Ett sådant beslut ska utgå från en bedömning av elevens kunskapsutveckling och att eleven inte har nått eller kan befaras nå de kunskapskrav som minst ska uppnås (Skolinspektionens beslut den 13 augusti 2013, dnr 42-2013:4228).

De råd vi på JARLA Juristbyrå kan ge föräldrarna i dessa sammanhang är just bara råd. Däremot är vi väldigt tydliga med att skollagens bestämmelser gäller och ska beaktas. Det betyder att skolan har följa bestämmelsen i 3 kap. 3 § skollagen som anger att de elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

Det finns mycket information på Skolverkets hemsida där de just belyser skolans ansvar och hur de bör arbeta med elever som är särskilt begåvade. Utklippet nedan kommer från Skolverkets hemsida.

Att arbeta med särskilt begåvade elever

Har du en elev som resonerar och associerar med en skärpa och hastighet som sticker ut? Här finns stöd och inspiration för dig att utveckla arbetet med särskilt begåvade elever.

Fem procent av eleverna kan räknas som särskilt begåvade. De behöver många gånger andra utmaningar än sina klasskamrater. År 2010 förtydligades skollagen och där står nu att elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

De särskilt begåvade eleverna mår bra av att få stora utmaningar utifrån sina styrkor. De behöver lära och diskutera på sin nivå. De behöver också mötas med respekt och acceptans utifrån sina förutsättningar och behov.

Det är inte alltid lätt att uppmärksamma en särskilt begåvad elev eftersom det händer att de underpresterar i skolan, för att passa in eller för att de har tappat lusten att lära.

Om stödmaterialet

Vi har gett några forskare och lärare i uppdrag att lyfta olika aspekter på temat särskilt begåvade elever inom grundskolan och gymnasieskolan. Texterna är en introduktion till området och riktar sig till lärare/speciallärare, specialpedagoger, elevhälsa, rektorer och huvudmän. Materialet består av två delar. Den första övergripande delen beskriver vilka elever det gäller, deras socioemotionella stödbehov, hur skolan i stort kan planera och genomföra en differentierad undervisning för dem, hur skolan kan utveckla en långsiktig plan för att uppmärksamma och möta dessa elever samt vad andra länder gör. Den andra delen ger förslag på hur särskild begåvning kan uttryckas i ämnena bild, historia, matematik, moderna språk och svenska. Där finns också exempel på hur undervisningen kan utformas för att utmana särskilt begåvade elever och främja deras utveckling. Läs gärna mer på Skolverkets hemsida!

Har ni frågor eller funderingar så är ni varmt välkomna att kontakta oss på JARLA Juristbyrå!