Byrån har fått in ett par ärenden där rektorn har beslutat att stänga av en elev som går i grundskolan. Att stänga av en elev från skolan är en ingripande åtgärd för eleven och innan rektorn fattar ett sådant beslut bör det föreligga goda skäl som beslutet grundar sig på. Dessutom föreligger det formaliakrav på utformandet av själva beslutet om avstängning samt att både eleven och elevens vårdnadshavare ska ges tillfälle att yttra sig. Det har vid tillfällen hänt att rektorn muntligen meddelat ett beslut om avstängning eller att beslutet om avstängning har skett via mejl eller sms. Återigen föreligger det formkrav på ett skriftligt beslut samt att det finns med en besvärshänvisning eftersom ett beslut om avstängning kan överklagas vid allmän förvaltningsrätt.

Bestämmelsen som anger att eleven kan stängas av

Av 5 kap. 6 § skollagen framgår att rektorn eller en lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande. Enligt de förutsättningar som följer av 7-23 §§ får det beslutas om utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering vid en annan skolenhet, avstängning och omhändertagande av föremål. En åtgärd enligt första eller andra stycket får vidtas endast om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter.

Enligt 5 kap. 14 skollagen får rektorn besluta att stänga av en elev helt eller delvis om något av följande förutsättningar föreligger.

  1. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero,
  2. syftet med åtgärder enligt 7, 8 och 11 §§ inte uppnåtts eller det finns andra särskilda skäl med hänsyn till elevens beteende, och
  3. eleven erbjuds kompensation för den undervisning som han eller hon går miste om på grund av avstängningen.

Inte sällan har vi på JARLA Juristbyrå stött på de situationer där en rektor har fattat ett beslut om avstängning där beslutet har fattats mot bakgrund av rykten, påståenden etc och där den faktiska händelsen hänger på mycket lösa grunder. Att fatta ett beslut om avstängning för en elev utgör en ingripande åtgärd och beslutet står inte alltid i rimlig proportion beroende händelsen, vilka åtgärder som tidigare har satts in[1], elevens ålder osv osv. Härtill bör tilläggas att dessa händelser inte sällan har skett utanför skolans verksamhet och på fritiden, något som domstolarna anser bör falla utanför skolans ansvar och därmed inte utgör grund för en avstängning[2].

Att överklaga ett beslut om avstängning

Enligt 28 kap. 9 § skollagen framgår att ett beslut fattat av rektor får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol i fråga om

  1. avstängning av en elev enligt 5 kap. 14 §, 17 § tredje stycket eller 19 § tredje stycket, och
  2. befrielse från skyldighet att delta i obligatoriska inslag i undervisningen enligt 7 kap. 19 §.

Om det överklagade beslutet har fattats av en rektor i en fristående skola ska den enskilde huvudmannen vara den enskildes motpart.

Förvaltningslagen ska tillämpas när skolor handlägger ärenden som är myndighetsutövning mot enskilda

När myndigheter handlägger ärenden ska de tillämpa reglerna om handläggning i förvaltningslagen. Förvaltningslagen har inte tidigare gällt för kommunal- eller fristående förskolor, skolor eller fritidshem, eftersom dessa inte är myndigheter.

För att stärka elevernas rättsäkerhet har bestämmelser i skollagen införts som innebär att vissa centrala handläggningsbestämmelser i förvaltningslagen ska gälla när man handlägger ärenden enligt skollagen och då ärendet rör myndighetsutövning mot enskilda. Bestämmelserna gäller således oavsett om det är en offentlig eller enskild huvudman. Detta framgår av 29 kap. 10 och 11 §§ i skollagen. Det betyder alltså att vissa bestämmelser i förvaltningslagen ska gälla även vid handläggning av ärenden vid fristående skolor och förskolor samt även i ärenden i kommunala skolor som överklagas genom laglighetsprövning. Trots att det i bestämmelserna i förvaltningslagen hänvisas till myndigheten ska de alltså även gälla för verksamheter med enskild huvudman.

Beslut om avstängning utgör en myndighetsutövning

Ett beslut om att stänga av en elev utgör en myndighetsutövning mot en enskild och eftersom beslutet går parten emot och kan överklagas ska parten, dvs eleven och elevens vårdnadshavare, underrättas om hur de kan överklaga beslutet[3]. Det är alltså oerhört viktigt att rektorn vid beslut om att stänga av en elev, upprättar ett skriftligt beslut härom samt besvärshänvisning som anger hur man överklagar beslutet.

Härtill ska rektorn innan denne fattar ett beslut om avstängning kommunicera med eleven och elevens vårdnadshavare som ska ges tillfälle att yttra sig. Av 5 kap. 16 § skollagen framgår att innan rektorn beslutar om avstängning enligt 14 § ska eleven och elevens vårdnadshavare ges tillfälle att yttra sig. Att inte låta eleven eller elevens vårdnadshavare yttra sig i ett beslut om avstängning utgör en materiell brist i sammanhanget.

Har ni frågor eller funderingar kring beslut om avstängning av en elev är ni välkomna att kontakta oss på JARLA Juristbyrå som är specialiserad på just skoljuridik!

[1] Se bland annat Kammarrätten i Göteborg 4485–16 där domstolen anger att skolan skulle ha gjort fler insatser innan en avstängning.

[2] Se bland annat Kammarrätten i Sundsvall, mål nr 375-16.

[3] 21 § förvaltningslagen (1986:223).