Skoljuridik – huvudman för skola och förskola

Är ni skolhuvudman och har svårigheter med frågor inom skoljuridik och närliggande rättsområden som rör t.ex. förelägganden, överklaganden, frågor om offentlighet- och sekretess, anmälningsskyldigheten vid oro över att ett barn riskerar att fara illa osv. 

JARLA Juristbyrå täcker in alla områden inom skoljuridik. Vi kan ge stöd och hjälp i frågor om exempelvis förskolans och skolans arbetsmiljö, skollagen, elevhälsa, skolskjuts, dispens fritids, ledighet, kränkande behandling och diskriminering, offentlighet och sekretess, särskilt stöd, disciplinära åtgärder och mycket mer.

Låt JARLA Juristbyrå hjälpa er att driva den skoljuridiska processen och samtidigt höjer vi kvaliteten i er verksamhet!

JARLA Juristbyrå åtar sig även längre och kortare konsultuppdrag

Vi utför både längre och kortare uppdrag åt huvudmän för förskola och skola och vi kan hjälpa er med allt från stöd vid frånvaro hos skolledning, verksamhetsöversyn till rättsutredningar, granskningar och upprättande av klagomålsrutin, mallar för det systematiska kvalitetsarbetet och mycket mer därtill. 

Exempel på områden där vi kan hjälpa till:

• Konsult som skoljurist hos er en till ett par dagar i veckan.

• Konsult som biträdande rektor och förskolechef vid frånvaro av ordinarie personal.

• Skriva yttranden till domstol, Skolinspektion, BEO, Skolväsendets överklagandenämnd m.fl.

• Företräda er vid rättsprocesser i domstol och myndigheter.

• Stämningsansökning vid mobbning.

• Stötta er i Skolinspektionens kvalitetsgranskningar, tillsyn, anmälningsärenden etc.

• Stötta er i kränkningsanmälningar och se över insatta åtgärder i syfte att nå nolltolerans i verksamheten.

• Utforma dokumentmallar utifrån verksamhetens behov.

• Utbildningsinsats utifrån verksamhetens behov i form av föreläsning och workshops. 

Ditt barns rättigheter i skolan  

I Sverige råder det skolplikt och det innebär att alla barn som bor permanent i Sverige ska gå i grundskolan. Likaledes innebär skolplikten barnets rätt att gå i skolan där barnet ska ges sin rätt till utbildning i en trygg och säker skolmiljö. 
 

Vilka skyldigheter har skolan?

Som elev har ditt barn rätt att få en bra utbildning där skolan har ett stort ansvar för att ge varje elev en trygg skolgång och verka för att eleven deltar i undervisningen. Skolan ska anpassa undervisningen så att den passar just ditt barns behov där det kan handla om att barnet ges extra hjälp av läraren eller speciella hjälpmedel. 

Ditt barn har rätt att känna sig trygg

Alla elever har rätt att känna sig trygga i skolan. Om ditt barn ändå blir dåligt behandlad eller mobbad ska skolan hjälpa er i detta omgående. Det gäller även om mobbningen händer utanför skolan, till exempel på nätet. 

Mobbning kan vara många olika saker

Mobbning kan vara elaka SMS eller bilder på nätet. Det kan också vara förnedrande ord och ryktesspridning. Det kan vara att bli retad, bortvald eller utfryst. Självklart räknas också hot, knuffar eller slag som mobbning. Det kan vara under skoldagen eller på kvällen, det kan vara i skolan eller på nätet.

En gång är en gång för mycket

Om ditt barn blir illa behandlad av någon på skolan, kränkt eller mobbad så ska du som förälder omgående kontakta barnets lärare för vidare diskussion. Skolan ska göra allt den kan för att hjälpa ditt barn så snart som möjligt. Det saknar betydelse i de fall ditt barn har utsatts ”endast” en gång. Detta är en gång för mycket! Det är oerhört viktigt att ditt barn känner sig trygg i skolan och mår bra. 

Ditt barn har rätt till arbetsro

Om det är stökigt på lektionerna kan det vara svårt för ditt barn att lära sig nya saker eftersom det barnet inte ges arbetsro. Alla elever har rätt till lugn och ro i skolan. 

Mycket av det barnet ska lära sig i skolan görs genom diskussioner. Det är också viktigt att barnet får prata med sina klasskompisar om sina uppgifter. Men alla i klassen ska arbeta med det som läraren har planerat. Det är när elever inte gör det, som det lätt blir stökigt på lektionerna. Då kan det vara svårt för barnet att lära sig det som är tänkt utifrån planeringen. Alla elever har rätt att kunna göra sina uppgifter under lektionen.

Ditt barn har rätt att få den hjälp barnet behöver

Om ditt barn tycker något är svårt i skolan är det viktigt att ditt barn får hjälp. Samma sak gäller om ditt barn kommer efter i ett ämne. 

Det är i första hand ditt barns lärare som ska hjälpa barnet i situationen. I de fall läraren inte har noterat att ditt barn har svårigheter i något ämne så är det av yttersta vikt att ni som föräldrar förmedlar detta till läraren. 

Vad händer om ditt barn har svårt att klara ett ämne?

Om ditt barn har svårt att klara sig i ett ämne eller flera ämnen ska skolan hjälpa barnet. Det spelar ingen roll varför ditt barn har kommit efter utan skolan ska hjälpa till så att barnet ges sin rätt till utbildning. Det kan till exempel bero på en sjukdom, att det är stökigt omkring ditt barn eller att ditt barn inte trivs i skolan. Ditt barn kan också ha halkat efter av någon annan orsak.

Ditt barn ska ges det stöd som barnet har behov av

Skolor ska ta hänsyn till elevers olika behov och uppväga skillnaderna i deras förutsättningar att nå kunskapskraven. Alla elever ska få stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. De som lätt når de lägsta kunskapskraven ska också stimuleras för att nå längre. Om en elev däremot riskerar att inte nå kunskapskraven, ska eleven snabbt få stöd i form av extra anpassningar eller särskilt stöd. 

Vad menas med begreppet ”stöd i form av extra anpassningar”?

Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultat på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen.

Extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande karaktär som normalt är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Rektorn har det yttersta ansvaret för skolan och ansvarar alltid för att se till att givna resurser fördelas på ett lämpligt sätt utifrån elevernas behov och att resursfördelningen vid behov ses över. Det behöver inte fattas något formellt beslut om stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen men om en elev får stöd i form av extra anpassningar ska detta dokumenteras i elevens skriftliga individuella utvecklingsplan, i de årskurser där sådana finns.

Stöd i form av extra anpassningar är t.ex. att hjälpa en elev med att planera och strukturera sina studier. Det kan t.ex. ske med hjälp av ett särskilt schema över skoldagen, extra tydliga instruktioner eller stöd för att sätta igång arbetet. Även hjälp med att förstå texter, att förklara ett ämnesområde på annat sätt eller extra färdighetsträning inom ramen för den ordinarie undervisningen, såsom lästräning eller mattestugor, är att anse som stöd i form av extra anpassningar. Till stöd i form av extra anpassningar hör även enstaka specialpedagogiska insatser under en kortare tid, t.ex. två månader. Likaså kan särskilda läromedel eller utrustning i form av t.ex. tidsstöd, dvs. hjälpmedel för att förstå och passa tider, samt digital teknik med anpassade programvaror som huvudregel anses falla inom ramen för stöd i form av extra anpassningar. 

Särskilt stöd

Särskilt stöd handlar till skillnad från extra anpassningar om insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det är alltså insatsernas omfattning och varaktighet eller både omfattningen och varaktigheten som skiljer stöd i form av extra anpassningar från särskilt stöd. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram utarbetas.

Insatser som är att betrakta som särskilt stöd är t.ex. placering i särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning, anpassad studiegång eller elevassistent. Det rör sig således om insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare inom ramen för den ordinarie undervisningen. Även insatsernas omfattning och varaktighet måste beaktas. Enstaka specialpedagogiska insatser under en kortare tid kan vara att betrakta som stöd i form av extra anpassningar medan mer omfattande eller regelbundna specialpedagogiska insatser utgör särskilt stöd. Viktigt att belysa är att en elev kan vara i behov av särskilt stöd oavsett om eleven har en medicinsk diagnos eller inte.

Ditt barn har rätt att få veta vad som krävs för ett visst betyg

Ibland kan det vara svårt att förstå varför ditt barn fått ett visst betyg. Ibland kan det till och med kännas orättvist. Det går inte överklaga ett betyg som ditt barn har fått. Däremot har ditt barn alltid en rätt att få en förklaring till varför barnet fått ett visst betyg. 

För varje ämne finns en kursplan som läraren måste följa. I kursplanen beskrivs syftet med ämnet och vilka mål som ämnet har, det vill säga vad ditt barn som elev ska kunna i ämnet när barnet läst klart ämnet. För varje ämne finns det en lista på kunskapskrav som eleverna ska kunna för att få ett visst betyg. Redan när ditt barn börjar läsa ett ämne ska läraren förklara tydligt vad målen är och vad som krävs för att nå kunskapskraven.

Ditt barn har rätt att få veta hur läraren bedömer barnets prestationer. Bedömningen ska vara utifrån kunskapskraven. Minst en gång per termin ska ditt barn få sådan information samlat om alla ämnen som barnet får undervisning i.

Ditt barn har rätt att göra sin röst hörd

Ditt barn tillbringar mycket tid i skolan och har rätt att vara med och påverka hur det fungerar i skolan. Det gäller till exempel hur det går till på lektionerna, på rasterna och vilka ordningsregler som ska finnas. Likaså har ditt barn rätt att uttrycka sin åsikt om till exempel skolgården, matsalen, elevkaféet och allt annat som hör skolan till. 

Ditt barns rättigheter i förskolan

I skollagen tydliggörs barnens rättigheter i förskolan där utbildningen ska gestalta de grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Likaså anges all verksam personals skyldighet att aktivt motverka all form av kränkande behandling och främja de mänskliga rättigheterna.  

Barnets bästa ska vara utgångspunkt för all utbildning och annan verksamhet. Bestämmelsen har sin utgångspunkt i FN barnkonventionen artikel 3 och 12 som innebär att alla åtgärder som rör barn ska vidtas med barnets bästa i första rummet samt att barn ska få möjlighet att vid frågor som de berörs av ges möjlighet att få uttrycka sina åsikter oavsett ålder och mognad. 

Förskolans uppdrag

Förskolan ska stimulera ditt barns utveckling och lärande. Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Ditt barn ska få möjlighet att lära och utvecklas genom att leka, skapa och utforska – på egen hand, i grupp och tillsammans med vuxna. Att ge ditt barn omsorg och trygghet är en viktig uppgift för förskolan.

Barngrupperna ska ha en lämplig sammansättning och storlek och ditt barn ska erbjudas en god miljö i förskolan. Förskolans lokaler och utrustning ska bidra till ditt barns utveckling och lärande.

Det är kommunerna som ansvarar för att det finns förskolor och för att ditt barn erbjuds plats. Om vårdnadshavarna istället önskar pedagogisk omsorg ska kommunen sträva efter detta önskemål.        

Plats från ett års ålder

Hemkommunen är ansvarig för att ditt barn erbjuds en plats i förskola om ni vårdnadshavare önskar det. Barn ska från och med ett års ålder erbjudas förskola i den omfattning som det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier. Barnet kan även ha ett eget behov av att få plats i förskolan på grund av familjens situation i övrigt. Utöver detta ska barn även erbjudas förskola om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola. 

Erbjudas plats nära hemmet

Ditt barn ska erbjudas en plats i en förskola som ligger så nära ert eget hem som möjligt. Kommunen ska ta skälig hänsyn till era önskemål om placering vid en viss förskola. Huvudprincipen för urval ska vara anmälningsdatum. Däremot medges undantag från huvudprincipen, exempel på undantag som ansetts vara godtagbara av regeringen är syskonförtur, geografisk närhet och verksamhetens särskilda karaktär.

Öppenhetskravet

Alla förskolor ska vara öppna för alla barn. Det innebär att förskolan inte kan neka att ta emot ett barn mot bakgrund av att barnet har en funktionsnedsättning eller har något annat som förskolan inte finner lämpligt. Däremot är det inte alltid möjligt för förskolan att ta emot just ditt barn om det finns andra barn som också står i kö och där detta barn riskerar att få för långt till förskolan. Då erbjuder kommunen ditt barn en annan lämplig förskola där ditt barn får en plats.  

Behörig personal 

Det ska finnas minst en legitimerad förskollärare per förskolenhet och det är förskolläraren som ansvarar för att förskolan följer angivna mål i läroplanen. I förskolan kan det också finnas annan personal som har utbildning eller erfarenhet för att främja barnens utveckling och lärande, till exempel barnskötare, som är en viktig personalgrupp i förskolan och som kompletterar förskollärarna. 

Det övergripande ansvaret för förskolan ligger hos förskolechefen som har ett specifikt ansvar.

Utemiljö

Den fysiska omgivningen har stor betydelse för ditt barns utveckling och miljön kan på flera sätt kan främja barnets hälsa, utveckling och lärande. Därför är det viktigt att förskolan utvecklar bra utemiljöer där lusten, spänningen och nyfikenheten får spelrum.

Barn har rätt att få det stöd och den hjälp som barnet har behov av 

Förskolans verksamhet ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt. Det innebär att om ett barn som på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Detta gäller oavsett om barnet har en medicinsk diagnos eller inte. Särskilt stöd ska alltid ges när ett barn har ett behov!

Kränkningar

Ditt barn har rätt att lära och utvecklas i en trygg miljö och bemötas med respekt. Förskolan ska vara fri från allt som har med kränkande behandling att göra.

I skollagen finns bestämmelser om kränkande behandling som innebär att förskola har långtgående föreskriven skyldighet att motverka diskriminering och kränkande behandling. Dessa skyldigheter utgår ifrån barns rättigheter som grundas på samhällets grundläggande principer om mänskliga rättigheter.  

Vad är kränkande behandling? 

Kränkande behandling är handlingar som kränker ditt barns värdighet. Kränkande behandling kan vara när ett barn gör något som får det andra barnet att bli ledsen och må dåligt. Kränkande behandling är alltså negativa handlingar som kan vara synliga eller dolda. Med kränkande behandling avses till exempel nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden, fysiskt våld, utfrysning eller hot. Kränkande behandling kan inträffa vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. 

Diskriminering innebär att ett barn missgynnas direkt eller indirekt med koppling till någon av diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering innebär att någon missgynnas och förutsätter att personen som utsätter har någon makt det vill säga maktutövande position. I förskola kan endast huvudmannen eller personal anses skyldig för diskriminering i juridisk bemärkelse.   

Modersmål

Förskolan ska medverka till att de barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.

Fortlöpande samtal och utvecklingssamtal

Personalen på förskolan ska ha kontinuerlig dialog mer er som föräldrar om ert barns utveckling samt hur dagen har varit, så kallade tambursamtal. Förskolan ska även minst en gång per år ha ett utvecklingssamtal tillsammans med dig som barnets vårdnadshavare där samtalet ska handla om ditt barns utveckling och lärande. 

Samarbete mellan förskola och hem

Det är viktigt att förskolan bygger upp ett gott samarbete med er som föräldrar och vårdnadshavare. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att ditt barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med ditt barn ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med er som föräldrar och vårdnadshavare.  

Förskolan ska visa respekt för er som föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnets familj. Förskolan ska även beakta föräldrarnas synpunkter i största mån.

LVU, lagen om vård av unga

Socialtjänsten kan besluta om att ett barn omedelbart ska omhändertas. JARLA Juristbyrå har god erfarenhet inom socialrätt och fokus på barnrättsperspektivet!

Så går det till 

Om socialtjänsten misstänker att ett barn far illa ska de inleda en utredning för att bedöma om barnet har behov av hjälp och stöd. Om hjälp inte kan ges på frivillig väg med stöd av socialtjänstlagen kan socialnämnden ansöka om att barnet ska beredas tvångsvård med stöd av LVU. Barnet och föräldrarna kommer då tilldelas ett offentligt biträde d.v.s. en jurist  som biträder dem genom rättsprocessen.

Som part kan du önska vem som ska biträda dig. I vissa akuta fall beslutar socialnämnden att ett barn ska omedelbart omhändertas. Under pågående vård har socialnämnden det övergripande ansvaret för den unge och de beslutar var barnet ska bo, gå i skola och hur ofta föräldrarna ska ha umgänge med barnet. Ett barn kan med stöd av LVU placeras i ett familjehem eller i ett HVB-hem. I vissa fall kan vården ges i det egna hemmet.

Även om du känner dig kränkt, sårad och inte delar socialtjänstens uppfattning om vårdbehovet är det ofta bäst att försöka samarbeta. Konflikter med socialtjänsten leder inte sällan till att vården pågår längre än nödvändigt. Rådgör alltid med oss på JARLA Juristbyrå före möten med socialtjänsten och lägg redan från start upp en gemensam strategi.

Vad säger lagen?

Ett barn får beredas vård med stöd av LVU på grund av brister i hemförhållandena eller på grund av eget beteende om det finns en påtaglig risk för barnets hälsa och utveckling och vård inte kan ges frivilligt. Med brister i hemförhållandena avses b.la brister i omsorgen, fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt- eller sexuellt utnyttjande.

Med eget beteende avses brottslig verksamhet, missbruk eller annat socialt nedbrytande beteende som t.ex. prostitution. I akuta fall kan socialnämnden besluta om att omedelbart omhänderta ett barn. Det får ske om det är sannolikt att barnet kommer behöva fortsatt vård och om domstolens beslut inte kan avvaktas. Det omedelbara omhändertagandet ska prövas av domstolen inom en vecka.

Huvudregeln är att vården ska upphöra så fort vårdbehovet inte längre finns. Som längst kan vården pågå till den unge fyller 21. När det gäller vård som ges på grund av brister i hemförhållanden ska socialtjänsten var sjätte månad överväga om vården ska upphöra. Ett övervägande kan inte överklagas av vårdnadshavaren. Om ett barn däremot vårdas på grund av eget beteende ska socialtjänsten ompröva vården. Det innebär att de fattar ett formellt beslut som kan överklagas.

En vårdnadshavare eller barnet själv om det är över 15 år, kan under pågående vårdtid begära att vården ska upphöra. Respektive part kan då på ett tidigt stadium ha rätt till ombud som hjälper till med myndighetskontakterna och processar i domstolen. Det är förvaltningsrätten som handlägger LVU-mål och är man inte nöjd med en dom eller ett beslut kan den överklagas till Kammarrätten och till Högsta förvaltningsdomstolen.

Vad kostar det?

I regel kostar det inget att få hjälp av ett juridiskt ombud i LVU-mål.

Familjerätt

Inom en familj kan en mängd rättsliga problem uppstå av vilka vi kan hjälpa dig med allihop. Äktenskapsskillnad, boende & vårdnad av barn, umgänge med barn, bodelning, underhållsbidrag, testamente, arv och samboavtal är bara några av de problem man kan ställas inför. Dessa problem kan vara komplicerade och behov av ett ombud kan vara nödvändigt. Vi finns här för dig!

Familjerättsliga avtal
I förebyggande syfte kan det många gånger vara angeläget att upprätta familjerättsliga avtal såsom samboavtal, äktenskapsförord, testamente eller gåvobrev. Vi hjälper dig att upprätta de handlingar som just din situation kräver.

De vanligt förekommande avtalen är bland annat;
– Äktenskapsförord
– Samboavtal
– Testamente
– Gåvobrev
– Skuldebrev
– Samarbetsavtal
– Underhåll mellan makar
– Avtal om vård, boende och umgänge för gemensamma barn

Kontakta oss på JARLA Juristbyrå – vi hjälper dig att upprätta avtal som är specifikt utformat för just dig och din situation!

Prisuppgift för upprättande av familjerättsliga avtal.